Chateau D´Issan 1975

Nu blir det sista flaskan, snyft. Jag tycker ofta det är svårt att ta sista flaskan, det känns så definitivt...slut. Men den här har lägst nivå av alla som varit, jag hade ett mindre parti och alla hade låg nivå, fick tag på dem för ngr år sedan och jag var förstås mycket tveksam. Men 1975 är ett speciellt årtal för oss, så alla 75:or är spännande. Det är en årgång som blev "tvungen" att bli bra eftersom det var 4 årgångar på raken som var dåliga, men årgången blev överlag oerhört tanninrik och tveksamheten blev stor om frukten skulle räcka till tanninerna hade mjuknat. Och när de började bli 25 år gamla så hände trevliga saker med många viner. Men

inte några av mina egna flaskor som jag köpt tidigt av liknande årgångar har inte så låga nivåer. Nåväl Chateau D´Issan 1975 Inte mycket att orda om, medelmörk med tydliga tegelnyanser, ngt lätt doft av klassisk bordeaux men svagt, rel lätt i kroppen och ja...helt enkelt över tiden, tråkigt. D´Issan är annars (tycker jag) ett så pålitligt lagringsvin, men med en sådan låg nivå (medel-axeln, mid shoulder) så har flaskan säkert varit utsatt för "väder o vind". Inget man skall köpa. Men som sagt de andra flaskorna har varit mycket bra.